Dop och hemfärd

Söndag..
Idag är det dop för lillasyster Ms tvillingpojkar, V och M. Vaxholms kyrka är väldans fin.. charmig och gammalmodig. Prästen var rätt modern tyckte jag iaf.. kortfattad och höll sig till det väsentliga så dopet var klart på ca 45 minuter. Vi hann på den tiden ge dom deras namn.. sjunga tre psalmer och höra storsyrran Hs äldsta tös E spela en fin visa på sin blockflöjt.

Jag hade fått äran att bli gudfadder, gudmor, tillsamman med min äldre syster och tvillingarnas farbror blev gudfar. Så nu har ungarna det förspänt kan man säga.. två extra mammor och en bonus pappa.. och de har ännu inte fyllt 6 månader.  :  )

Efter kyrkan körde alla gästerna iväg till Bogesunds Vandrarhem där ägarna hade dukat upp för Afternoon the. Snittar med lax eller Cream cheese/gurka.. scones.. en god salt ostkaka.. pecannötkaka.. citronkaka.. vaniljbullari.. jag blev mätt på första varvet plock.

När vi fikat klart körde jag till hotellet där S ska bo denna vecka. Han håller i en utbildning på Learning Tree och ska därför stanna i Stockholm fram till fredag. Därefter körde jag hem till styvpappa K för att hämta upp Flurr och hann även med en snabbmiddag innan jag åkte.

Jag kom iväg från stan först vid 19:30.. alldeles för sent.. och den här färden kommer jag nog sent att glömma. När jag passerat avtagsfarten till bland annat Älvsjö från Södertäljevägen ligger jag i ytterfil för att köra om en annan bil. Plötsligt dyker det upp en bil bakom min.. alldeles för nära.. med helljuset på.. blinkandes för att visa att jag ska förvisa mig från vägen. Jag svarar med att trycka lätt på bromsen för att de röda ljusen skall visa att - Hey.. håll dig på avstånd! Låt mig köra om utan att stressa på. Han blinkar än mer ihärdigt med helljuset.. lägger till tutan som gräddan på moset. - Nä nu jävlar, tänker jag. Nu får han/hon ta och lugna ner sig. Jag trycker återigen på bromsen för att visa vad jag tycker om hans körstil. Jag får sedan möjlighet att lägga mig i mittenfilen efter att jag kört om den bil jag höll på att passera när galningen dök upp. Då tutar galningen när han passerar mig.. slänger sig in framför mig.. och TVÄRBROMSAR. Helt jäkla galen!!! Tur som en tok har jag ingen bil till höger om mig utan får trycka bromsen nästan i botten och sedan kasta mig över till filen till höger om mig. Jag kör ifrån honom då han stannade tvärt på motorvägen. Sedan kör han ikapp mig.. lägger på helljuset igen.. ligger alldels för nära. Jag bländar av min backspegel för att inte få lamporna bakifrån i ögonen. Han ligger alltjämnt kvar nära nära. Jag börjar tröttna på psykot.. släpper därför på bromsen och låter min bil sakta ramla ner till ca 50 km/timmen.. på en 90 väg??!!?? Han bromsar in men ligger fortfarande kvar bakom min bil.. med helljuset på. Jag gasar upp igen och kommer upp i de 90 som vägen tillåter. Gör om samma procedur tre gånger för att få honom att tröttna och köra iväg.. men icke. Då börjar jag bli rädd.. innan var jag mest förbannad.

Idioten ligger bakom mig hela vägen till Södertälje.. tätt bakom.. helljuset på.. kör jag om en bil kör han efter och lägger sig tätt bakom igen. Jag ringer min styvfar för att berätta om det som sker. Han råder mig att ringa polisen. Jag tycker det känns dumt att ringa 112 då jag sitter i bilen.. de kan ju knappast komma till min undsättning och vad kan de göra om de nu ändå var i närheten? Men jag sväljer min oro över att "störa" poliserna och ringer upp SOS Alarm. De kopplar vidare mig till polisen som råder mig att ta av när det finns möjlighet. Jag sa till den kvinnliga polisen att jag vill ju inte köra av på en liten avfart om galningen skulle köra efter.. köra om och blockera vägen.. och sen vette sjutton vad han skulle kunna hitta på.

Därför bestämde vi att jag skulle ta av mot Södertälje och föjer bilen efter då med skulle jag köra till polisstationen som finns där. Guu vad jag längtade efter avfarten men den låg tyvärr en bit bort. Jag ökade farten för att komma fram så fort jag kunde och när jag sedan svängde av höll jag andan och hoppades på att han skulle fortsätta E4:an fram. Tur var så gjorde han det också. Jag körde en bit bort mot S-tälje och svängde sedan tillbaka mot E4:an för att fortsätta körningen hem.

Resten av körningen var rätt tung då jag var enormt trött. Ögonen klappade faktiskt ihop vid några tillfällen. Konstigt nog körde jag förhållandevis rakt.. måste vara Autopiloten jag nämnt innan. Eller så finns det någon däruppe som vill ha mig kvar i livet. För tre gånger under färden var jag farligt trött och tappade koncentrationen totalt. Dumt och kan vara livsfarligt då hastigneten ligger runt 120 km/timmen på de vägarna.

När jag kom hem var det raka spåret i sängen. Fy tusan vad slut jag var.. efter en trevlig dag tillsammans med familj och släkt på dopet.. sedan galningen som förföljde mig och till sist min brist på vakenhet under 5 timmars körning.


Vaxholms kyrka.

På återhörande / Chrstine



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0