Förändringar
Torsdag..
Idag kom en klassisk kommentar jag väntat på sedan jag flyttat ner hit till Göteborg. Den kom från en av de små och handlar om de förändringar jag tillför i små mängder. Jag vill bara att våra olika sätt ska fungera ihop.. att nytt och gammalt kan blandas i en vettig mix. Det som sades var väntat.. men jag blev lika paff ändå.
För någon månad sedan kom en fråga från en annan av de små.. om någon av dom gjort något dumt.. och jag skulle prata med denna om det dumma.. och den skulle svara med att " jag inte är deras mamma så jag har inget att säga till om".. och så frågan då.. - Vad skulle jag svara på det?
Jag sa som jag känner och som förmodligen inte är pedagogiskt riktigt.. men jag svarade den som ställde frågan.. - Skulle någon av er säga så till mig.. skulle jag nog säga att ni redan har en mor och far och jag inte vill vara någon. För om de hade gjort något dumt och jag hade frågat varför.. då vill inte jag höra en sådan kommentar. Men visst.. man ska förmodligen inte säga så till ett barn.. men vad gör man om man hör något sådant?
Det är inte lätt att försöka ta plats i en redan etablerad familj.. att flytta in till dom på kort tid.. med deras egen uppfostran.. deras regler.. deras rutiner.. deras sätt att vara på.. deras sätt att leva på.. vad de tycker är rätt eller fel.. vad de får göra i vilken ålder.
Det kan skilja sig oerhört mycket från familj till familj. Jag som vuxen kan bara se tillbaka på min egen uppfostran. Visst tycker jag inte om alla delar jag har bakom mig.. men i stora drag är jag väldigt nöjd med hur mina föräldrar har lett mig och mina systrar på vägen fram tills idag.
Jag är en person som värderar vett och etikett.. behöver nödvändigtvis inte vara med 1700-talsmanéer utan en modern form av detta. Man ska kunna skilja på rätt och fel. Jag trivs i ett hem där det råder en viss typ av ordning och reda. Det behöver inte vara pedantiskt rent men att man i alla fall vet var saker finns och att det inte bara slängs på golvet här och där.
Jag har levt själv i 12 år och under den tiden har jag byggt upp en stor del av mitt vuxna liv. Är en person som behöver ordning och rutiner för att må bra.. då allt bara rullar på i samma snurr framåt. Blir det hattigt och otryggt.. då lägger jag till slut benen på ryggen.
Jag påverkas oerhört av min omgivning.. är det kaos får jag kaos inombords.. är läget lugnt och glatt.. då blir jag likadan i sinnet. Humörmänniska kan jag lugnt hålla med om. : )
Nu är det dags för kudden. Hoppas ni haft en bra dag och får sova gott även inatt. Kram och sånt // Christine
Idag kom en klassisk kommentar jag väntat på sedan jag flyttat ner hit till Göteborg. Den kom från en av de små och handlar om de förändringar jag tillför i små mängder. Jag vill bara att våra olika sätt ska fungera ihop.. att nytt och gammalt kan blandas i en vettig mix. Det som sades var väntat.. men jag blev lika paff ändå.
För någon månad sedan kom en fråga från en annan av de små.. om någon av dom gjort något dumt.. och jag skulle prata med denna om det dumma.. och den skulle svara med att " jag inte är deras mamma så jag har inget att säga till om".. och så frågan då.. - Vad skulle jag svara på det?
Jag sa som jag känner och som förmodligen inte är pedagogiskt riktigt.. men jag svarade den som ställde frågan.. - Skulle någon av er säga så till mig.. skulle jag nog säga att ni redan har en mor och far och jag inte vill vara någon. För om de hade gjort något dumt och jag hade frågat varför.. då vill inte jag höra en sådan kommentar. Men visst.. man ska förmodligen inte säga så till ett barn.. men vad gör man om man hör något sådant?
Det är inte lätt att försöka ta plats i en redan etablerad familj.. att flytta in till dom på kort tid.. med deras egen uppfostran.. deras regler.. deras rutiner.. deras sätt att vara på.. deras sätt att leva på.. vad de tycker är rätt eller fel.. vad de får göra i vilken ålder.
Det kan skilja sig oerhört mycket från familj till familj. Jag som vuxen kan bara se tillbaka på min egen uppfostran. Visst tycker jag inte om alla delar jag har bakom mig.. men i stora drag är jag väldigt nöjd med hur mina föräldrar har lett mig och mina systrar på vägen fram tills idag.
Jag är en person som värderar vett och etikett.. behöver nödvändigtvis inte vara med 1700-talsmanéer utan en modern form av detta. Man ska kunna skilja på rätt och fel. Jag trivs i ett hem där det råder en viss typ av ordning och reda. Det behöver inte vara pedantiskt rent men att man i alla fall vet var saker finns och att det inte bara slängs på golvet här och där.
Jag har levt själv i 12 år och under den tiden har jag byggt upp en stor del av mitt vuxna liv. Är en person som behöver ordning och rutiner för att må bra.. då allt bara rullar på i samma snurr framåt. Blir det hattigt och otryggt.. då lägger jag till slut benen på ryggen.
Jag påverkas oerhört av min omgivning.. är det kaos får jag kaos inombords.. är läget lugnt och glatt.. då blir jag likadan i sinnet. Humörmänniska kan jag lugnt hålla med om. : )
Nu är det dags för kudden. Hoppas ni haft en bra dag och får sova gott även inatt. Kram och sånt // Christine
Kommentarer
Postat av: Staffan
Jag tror att när barnen ifrågasätter det man säger så gör man bäst i att förklara varför man säger det man gör så att de själva kan förstå logiken i det hela.
De är inga treåringar längre och de förstår mer än vad man tror. Sen är det helt naturligt att de nu och då testar gränserna - både mot dig och mot mig. Det viktiga är att man försöker behandla varandra med respekt åt alla håll - oavsett om man har att göra med barn, vuxna eller mittimellan ;-)
Trackback
