Hundstallet och Kafé Sjöstugan
Söndag..
Idag plockade jag upp S vid Gullmarsplan.. sen körde vi bara över till andra sidan Nynäsvägen och plockade upp P och A som stod ute vid vägen och väntade på oss. När alla satt i bilen och säkerhetsbältena fästs bar det iväg mot Åkeshov och Hund Stallet som hade öppet hus där idag.
Fy tusan vad mycket folk.. det gick ju knappt att komma fram. Utanför huset fanns en klapphörna med 9 veckor gamla Chiuauavalpar i olika färger. Ni kan tro att de yngre besökarna satt som klistrade utanför inhängnaden de befann sig i. Folk hade med sig förredetta hemlösa hundar som nu återsåg sitt gamla tillfälliga hem. Folk fick komma fram och ställa frågor till de nya ägarna och höra efter vad det nu var de ville höra sig för om.
Min andre vän S fanns där bland uteburarna och agerade volontär och frågepelare för dom som undrade något om hundarna. Vi gick fram som i en labyrint genom de gångar med uteburar och innerum hundarna hade att vara i. När vi sett allt bestämde vi oss för att åka bort till Kafé Sjöstugan http://www.kafesjostugan.se/ där vi satte oss vid borden utmed väggen. Solen gassade på oss medan vi åt våra bullar och drack vårt Rättvisemärkta kaffe. Smakade smaskens som det faktiskt ALLTID gör där. Rekommenderas varmt till de som vill njuta av en fika i lugn och naturlig miljö.
Efter detta körde vi in till stan.. hittade en parkering mitt i smeten.. och så knatade vi runt där en stund. Sen släppte vi av S vid Centralen då hon skulle möta upp sin kille R och deras vän M. Jag behöll P och A i baksätet på bilen och körde tillbaka mot Globen. Givetvis fastnade vi i en enorm propp innan Centralbron. Fem filer blev en och ni kan ju förstå vad detta ledde till.. kaos och långsamma köer som knappt rörde sig framåt. : )
Vi parkerade bilen i närheten av där P och A bor. A gick upp till deras hem.. och jag och P gick en sväng i omgivningarna. På vägen tryckte jag i mig två bananer så jag lyckades hålla mig allert och vaken på vår raska tur. : )
När vi gått klart dagens runda gick jag tillbaka till bilen och P gick upp till sin A. I bilen hem kom tankarna igång igen. Jag har inte riktigt grepp om var jag nu befinner mig i livet. Jag vet med mig att jag hittar på saker med folk hela tiden för att inte stanna upp och känna in tillvaron. Jag gillar inte Nuet.. och dämpar det som kanske annars hade vält fram.. med att umgås med folk och hela tiden vara upptagen eller aktiverad med någonting.
Jag är lite nojjig för att när jag väl är på plats hemma i min lägenhet igen.. kanske allt bara rämnar för mig. Menar att nu har jag trappat ner antal människor i min närmsta närhet från fyra till två.. alltså har jag inte varit helt själv ännu. När jag sen är hemma hos mig är det bara jag och alla tankar.. minnen.. funderingar. Det kommer ibland att vara så tyst att jag kommer höra när grannen tappar en nål på golvet.
Ingen Flurr.. bara jag och tystnaden. När jag tänker på det så.. kommer tårarna igen. Jag har dämpat separationen och förlusten av Flurr med att hela tiden ha något att göra.. för då hinner jag inte tänka på det som hänt.
Saknaden.. längtan efter att ha någon i mitt liv igen.. hund eller människa.. spelar ingen roll. Nu förlorade jag många på en och samma gång. Saknaden går över.. tiden läker alla sår sägs det.. jag vet.. jag vet.. men just idag känns de orden rätt futtiga. Alla vill vi känna samhörighet med någon eller något.. så varför skulle inte jag också vilja det..?
Tunga tankar som snurrar bakom pannan nu på kvällskvisten. Ska ta något att äta så kanske allt skingras och tillvaron lättas upp igen. Hoppas ni haft en fin helg och är laddade inför en nya vecka med nya möjligheter.
Kram och på återhörande // Christine
Idag plockade jag upp S vid Gullmarsplan.. sen körde vi bara över till andra sidan Nynäsvägen och plockade upp P och A som stod ute vid vägen och väntade på oss. När alla satt i bilen och säkerhetsbältena fästs bar det iväg mot Åkeshov och Hund Stallet som hade öppet hus där idag.
Fy tusan vad mycket folk.. det gick ju knappt att komma fram. Utanför huset fanns en klapphörna med 9 veckor gamla Chiuauavalpar i olika färger. Ni kan tro att de yngre besökarna satt som klistrade utanför inhängnaden de befann sig i. Folk hade med sig förredetta hemlösa hundar som nu återsåg sitt gamla tillfälliga hem. Folk fick komma fram och ställa frågor till de nya ägarna och höra efter vad det nu var de ville höra sig för om.
Min andre vän S fanns där bland uteburarna och agerade volontär och frågepelare för dom som undrade något om hundarna. Vi gick fram som i en labyrint genom de gångar med uteburar och innerum hundarna hade att vara i. När vi sett allt bestämde vi oss för att åka bort till Kafé Sjöstugan http://www.kafesjostugan.se/ där vi satte oss vid borden utmed väggen. Solen gassade på oss medan vi åt våra bullar och drack vårt Rättvisemärkta kaffe. Smakade smaskens som det faktiskt ALLTID gör där. Rekommenderas varmt till de som vill njuta av en fika i lugn och naturlig miljö.
Efter detta körde vi in till stan.. hittade en parkering mitt i smeten.. och så knatade vi runt där en stund. Sen släppte vi av S vid Centralen då hon skulle möta upp sin kille R och deras vän M. Jag behöll P och A i baksätet på bilen och körde tillbaka mot Globen. Givetvis fastnade vi i en enorm propp innan Centralbron. Fem filer blev en och ni kan ju förstå vad detta ledde till.. kaos och långsamma köer som knappt rörde sig framåt. : )
Vi parkerade bilen i närheten av där P och A bor. A gick upp till deras hem.. och jag och P gick en sväng i omgivningarna. På vägen tryckte jag i mig två bananer så jag lyckades hålla mig allert och vaken på vår raska tur. : )
När vi gått klart dagens runda gick jag tillbaka till bilen och P gick upp till sin A. I bilen hem kom tankarna igång igen. Jag har inte riktigt grepp om var jag nu befinner mig i livet. Jag vet med mig att jag hittar på saker med folk hela tiden för att inte stanna upp och känna in tillvaron. Jag gillar inte Nuet.. och dämpar det som kanske annars hade vält fram.. med att umgås med folk och hela tiden vara upptagen eller aktiverad med någonting.
Jag är lite nojjig för att när jag väl är på plats hemma i min lägenhet igen.. kanske allt bara rämnar för mig. Menar att nu har jag trappat ner antal människor i min närmsta närhet från fyra till två.. alltså har jag inte varit helt själv ännu. När jag sen är hemma hos mig är det bara jag och alla tankar.. minnen.. funderingar. Det kommer ibland att vara så tyst att jag kommer höra när grannen tappar en nål på golvet.
Ingen Flurr.. bara jag och tystnaden. När jag tänker på det så.. kommer tårarna igen. Jag har dämpat separationen och förlusten av Flurr med att hela tiden ha något att göra.. för då hinner jag inte tänka på det som hänt.
Saknaden.. längtan efter att ha någon i mitt liv igen.. hund eller människa.. spelar ingen roll. Nu förlorade jag många på en och samma gång. Saknaden går över.. tiden läker alla sår sägs det.. jag vet.. jag vet.. men just idag känns de orden rätt futtiga. Alla vill vi känna samhörighet med någon eller något.. så varför skulle inte jag också vilja det..?
Tunga tankar som snurrar bakom pannan nu på kvällskvisten. Ska ta något att äta så kanske allt skingras och tillvaron lättas upp igen. Hoppas ni haft en fin helg och är laddade inför en nya vecka med nya möjligheter.
Kram och på återhörande // Christine
Kommentarer
Trackback
