istinashuvud

Någonstans mellan 17 och 87

Tisdag..

Ja så var det då dags att passera över tröskeln mellan 30 och 40.. år menar jag.  : )
Än så länge har inte jorden rämnat och inte heller har himlen ramlat ner.

40.. tänkt vad tiden går. När mina föräldrar var 40 tyckte man som liten tös att de var jäättegamla.. vuxna.. erfarna.. ja de hade levt en himla massa år och samlat på sig massor av minnen och ungar.

Men nu är jag själv där.. lika gammal.. och ser mig lätt över axeln. Jag äger ju ingen villa som dom gjorde då.. ingen sommarstuga.. ingen roddbåt och motorbåt.. är inte gift och har heller inga barn. Vad har jag gjort av mina år fram tills idag..? Ja det undrar jag med.. men ändå är jag mer nöjd och glad i Nuet än jag någonsin varit.  : )





Jag har bästa kärleksgoset man kan tänka sig.. menar M så klart.
Kärleksfulla och fina föräldrar och syskon med syskonbarn.
Goa och genomrakt snälla och härliga vänner runt omkring.
Svärföräldrar som den ena är underbar vid spisen och den andra fenomenal med att roa och underhålla.
Lugn och ro uppe vid Ms hus där jag slipper av all storstadssdamm jag annars samlar på mig här nere.

Jag fick en dum basill i hals och näsa i måndags i förra veckan och som hållit sig kvar än så länge.
Febern hade jag bara första dagen.. sen har det varit krax host fräs för hela slanten.
Orkade inte gå upp på fredagmorgon så jag stannade hemma på soffan nerkrupen under en varm filt.
Helgen var likadan men på söndan bet jag ihop för då kom Ms föräldrar till oss och grattade mig.. snälla som de är.
På måndan kände jag återigen att jag kommer inte orka mig igenom det åtta-timmarspass som annars skulle vara.. så jag stannade hemma även denna dag.
Förbannade hosta.. väck.. iväg med dig.. jag orkar inte mer.
Jag hostar ju så jag får träningsvärk i magen.. i sidorna.. i revbenen.. jäkligt onödigt.  : (

Idag tisdag tänkte jag att nu får det ändå vara nog.
Jag blir så less på att vara hemma så jag chansade och tog mig till jobbet idag.. arbetspasset är 11-20.

Nu sitter jag här.. några minuter innan åtta.. och inväntar tillfället att få dra ner gallret och åka hem.
Där väntar M på mig.. det blir nobelmiddag dagen till ära.. mer firar vi på söndag när hela tjocka släkten kommer upp till Gården. Det ska bli himla gott att se alla samlade åter igen.  : )

Nää.. nu ska jag förbereda stängning så jag får komma hem och vila halsen.
Ångrade lite på dagen att jag valt att jobba igen för jag har inte känt mig 100 %.. snarare 45.
Febern gjorde ett snabbesök i skallen min efter lunch men försvann ett tag efter det.
Som tröst på denna krassliga och jämna födelsedag fick jag tårta och paket av kollegorna som jag jobbade med idag.  : )

Usch jag avskyr verkligen att vara sjuk.. och har heller aldrig varit så krasslig sen jag börja jobba här i SKHLM.
Vet inte om det är all jäkt det ibland är gott om här.. eller om det drar in kalluft genom den ständigt öppna entren.. eller om det är den blandade kundkretsen som gör att det rör sg många olika sorters basiller på liten yta.. eller så är jag bara svag och vek.. står inte emot förkylningar när de kommer om höst och vår.  : )

Hoppas ni haft en trevlig vecka så här långt.

// Kram på er så länge.. Christine