Flurr och prassliga löv
Jag tittade imorse i Flurrs registreringsbevis för att se datumet för när han är född. Det visade sig vara nu på lördag.. den 11 oktober.. då fyller lillskiten 16 år. Han har av naturliga skäl inte samma ork som tidigare.. han hör i stort sett ingenting.. har starr på iaf ett av ögonen.. pälsen är en blandning av ruffs och kalhygge. Men hans sätt och charm har gjort honom till en oumbärlig familjemedlem som blir svår att vara utan när den dagen kommer.
De människor som kommit i kontakt med honom har fallit pladask.. han är mer lik ett gosedjur än en ettrig terrier. Som sagt.. han är det bästa jag gjort.. om man kan säga så. Mitt impulsköp av en 8 veckor gammal hundvalp för snart sexton år sedan.. en kall januaridag år 1993.
Jag sitter nu i soffan och ser upp mot kullen av bokträd. Lövkronorna är gigantiska och bildar ett tak där det känns magiskt att gå under. Det ligger gulnade löv på marken som prasslar härligt när man kliver på dom. Hade jag varit närmre sju år än trettiosju hade jag föst ihop dom.. ställt mig med ryggen mot högen och sedan låtit mig fångas upp av det mjuka när jag släpte taget om marken under mina fötter.
I eftermiddag ska jag och E gå till fiket vi andra var på i lördags, Franks. Stora fröken E har nämligen i helgen fått prova på att dricka latte för första gången.. vilket hon blev som galen i. Nu gjordes den extra svag vill jag tillägga för att inte chocka kroppen. Men idag ska hon få testa en "riktig" latte.. ska bli spännande att se vad hon tycker om den.
Flurr tar skydd i skuggan av en roddbåt uppdragen på en strand, Gotland.
* * *
E drack upp latten så snabbt att jag knappt hann blinka. Hon har tydligen hittat sin dryck. : )
På återhörande / Christine
De människor som kommit i kontakt med honom har fallit pladask.. han är mer lik ett gosedjur än en ettrig terrier. Som sagt.. han är det bästa jag gjort.. om man kan säga så. Mitt impulsköp av en 8 veckor gammal hundvalp för snart sexton år sedan.. en kall januaridag år 1993.
Jag sitter nu i soffan och ser upp mot kullen av bokträd. Lövkronorna är gigantiska och bildar ett tak där det känns magiskt att gå under. Det ligger gulnade löv på marken som prasslar härligt när man kliver på dom. Hade jag varit närmre sju år än trettiosju hade jag föst ihop dom.. ställt mig med ryggen mot högen och sedan låtit mig fångas upp av det mjuka när jag släpte taget om marken under mina fötter.
I eftermiddag ska jag och E gå till fiket vi andra var på i lördags, Franks. Stora fröken E har nämligen i helgen fått prova på att dricka latte för första gången.. vilket hon blev som galen i. Nu gjordes den extra svag vill jag tillägga för att inte chocka kroppen. Men idag ska hon få testa en "riktig" latte.. ska bli spännande att se vad hon tycker om den.
Flurr tar skydd i skuggan av en roddbåt uppdragen på en strand, Gotland.
* * *
E drack upp latten så snabbt att jag knappt hann blinka. Hon har tydligen hittat sin dryck. : )
På återhörande / Christine
Kommentarer
Trackback
