Wednesday and horseback riding
Onsdag..
Skola på både fm och em och därefter hem och åt.. äggmackor. : )
Jag tycker dagarna numera går så attans fort förbi. Jag har sagt det innan och kommer fortsätta säga det. Dels för att så känns det och dels för att jag lider av en minnesbankskrasch. Jo.. det är sant.. tro´t eller ej. Det är kanske inte utvecklat till Alzheimers än men det skulle kunna vara något i närheten av detta hemska öde som drabbar folk oavsett tidigare livsstil.
För det spelar liksom ingen roll om man ätit blåbär tills fingrarna tagit en stadigt blå kulör.. att man ätit massor av spenat.. att man sovit 8 timmar per natt.. att man ätit nyttiga och från alla delar av kostcirkeln.. att man inte röker.. dricker eller umgås med fel sortens människor. Inget av detta kan säga om du kommer lida av minnesbrist eller inte någongång i livet.
Jag kom nyss hem från stallet då jag också hade min första lektion i den nya ridgruppen. Tempot var högre än i min gamla men annars skiljde sig grupperna inte så värst mycket åt. Jovisst.. en sak som var bättre här var att samtliga fick igång sina hästar när fröken kommenderade det.. tillika fick stopp på dom när hon sa till om det. I den gamla gruppen fanns inte vanan eller pondusen att få halt på ett gigantiskt stort djur utan hästen gick självmant på lärarens röst. De är ju ridhästar och har lärt sig vad de olika komandon betyder. Bra för dom osäkra ryttarna ( att få hjälp med bromsen ).. illa för dom andra som själva vill trycka på bromsen. : )
Ikväll fick jag en häst som heter Trolle. En häst som S brukar rida och då kändes det genast lite mer prestige i att även jag skulle få fason få hästen. Det gick ok men inget mer iaf när det kom till galoppen. Då tappar jag kraft och hästen bara springer på utan att jag som bestämmer var och hur vi ska ta oss fram. Nu tror jag att antal år i sadeln spelar rätt stor roll och hur länge man hunnit nöta på de olika ridsätten och detaljerna. Jag är ringrostig.. lite svag i lemmarna.. lite öm i fingerlederna.. allmänt tantskraltig m.a.o. men tycker att jag sköter mig rätt bra ändå. : )
Dock känner jag att jag inte har lika mycket styrka och jävlarannamma i mig som när jag satt i sadeln för 20 år sedan. Då vågade jag mera och fixade och donade med hästarna så jag fick till dom på ett riktigt bra sätt. Men det lär väl komma tillbaka.. förr eller senare.. inget jag oroar mig för egentligen. Men jag kan inte föringa att det vore hemskans kul att rida en häst S ridit.. fast på ett bättre.. och snyggare sätt än vad han lyckats göra. Det vore en hatt i fjädern det. : )
Nu ska jag duscha av mig stalldoften och därefter göra mig en kopp te. Känner mig trött i ögonen där jag sitter och skriver vid datorn. Inte så konstigt kanske då jag ser att klockan hunnit bli 22:18 och har hållit igång sedan 06:30 imorse. Därför säger jag nu godnatt för idag och hoppas ni får sova gott och drömma trevliga sanndrömmar.
Hmmm... : )
Kram och på återhörande // Christine
Skola på både fm och em och därefter hem och åt.. äggmackor. : )
Jag tycker dagarna numera går så attans fort förbi. Jag har sagt det innan och kommer fortsätta säga det. Dels för att så känns det och dels för att jag lider av en minnesbankskrasch. Jo.. det är sant.. tro´t eller ej. Det är kanske inte utvecklat till Alzheimers än men det skulle kunna vara något i närheten av detta hemska öde som drabbar folk oavsett tidigare livsstil.
För det spelar liksom ingen roll om man ätit blåbär tills fingrarna tagit en stadigt blå kulör.. att man ätit massor av spenat.. att man sovit 8 timmar per natt.. att man ätit nyttiga och från alla delar av kostcirkeln.. att man inte röker.. dricker eller umgås med fel sortens människor. Inget av detta kan säga om du kommer lida av minnesbrist eller inte någongång i livet.
Jag kom nyss hem från stallet då jag också hade min första lektion i den nya ridgruppen. Tempot var högre än i min gamla men annars skiljde sig grupperna inte så värst mycket åt. Jovisst.. en sak som var bättre här var att samtliga fick igång sina hästar när fröken kommenderade det.. tillika fick stopp på dom när hon sa till om det. I den gamla gruppen fanns inte vanan eller pondusen att få halt på ett gigantiskt stort djur utan hästen gick självmant på lärarens röst. De är ju ridhästar och har lärt sig vad de olika komandon betyder. Bra för dom osäkra ryttarna ( att få hjälp med bromsen ).. illa för dom andra som själva vill trycka på bromsen. : )
Ikväll fick jag en häst som heter Trolle. En häst som S brukar rida och då kändes det genast lite mer prestige i att även jag skulle få fason få hästen. Det gick ok men inget mer iaf när det kom till galoppen. Då tappar jag kraft och hästen bara springer på utan att jag som bestämmer var och hur vi ska ta oss fram. Nu tror jag att antal år i sadeln spelar rätt stor roll och hur länge man hunnit nöta på de olika ridsätten och detaljerna. Jag är ringrostig.. lite svag i lemmarna.. lite öm i fingerlederna.. allmänt tantskraltig m.a.o. men tycker att jag sköter mig rätt bra ändå. : )
Dock känner jag att jag inte har lika mycket styrka och jävlarannamma i mig som när jag satt i sadeln för 20 år sedan. Då vågade jag mera och fixade och donade med hästarna så jag fick till dom på ett riktigt bra sätt. Men det lär väl komma tillbaka.. förr eller senare.. inget jag oroar mig för egentligen. Men jag kan inte föringa att det vore hemskans kul att rida en häst S ridit.. fast på ett bättre.. och snyggare sätt än vad han lyckats göra. Det vore en hatt i fjädern det. : )
Nu ska jag duscha av mig stalldoften och därefter göra mig en kopp te. Känner mig trött i ögonen där jag sitter och skriver vid datorn. Inte så konstigt kanske då jag ser att klockan hunnit bli 22:18 och har hållit igång sedan 06:30 imorse. Därför säger jag nu godnatt för idag och hoppas ni får sova gott och drömma trevliga sanndrömmar.
Hmmm... : )
Kram och på återhörande // Christine
Kommentarer
Postat av: eva
Om du lever på äggmackor så tappar du snart minnet helt.Smothie är bättre, tror jag.Blåbär o sånt. Kram Eva
Postat av: Anonym
Du menar äggskalle. Ja förmodligen har jag redan det men kan inte sluta äta mackorna ändå.. det är så sjukt gott. : )
Trackback
