Dag av förvåning
Tisdag..
Jahapp.. så var det tisdag igen. Jag undrar ja hur många tisdagar jag hunnit uppleva i mitt liv. Det måste ju vara massor av dom så många jordsnurr som passerat nu. Nåja jag blir förmodligen inte lyckligare av att veta antalet så jag lägger den analysen åt sidan.. för nu iaf. : )
Skola från tidig morgon och fram till 15:45. Vi blev idag bjudna på semlor och kaffe tillsammans med lärarna och klassen som började sin utbildning 365 dagar innan oss. Alltså PL08 som dom heter. Min klass fick nu möjlighet att fråga dom om vad som kan vara värt att veta. Och visst fick vi lite tips även om det mest var fluffig grädde och mandelmasse-klet som upptog våra munnar.
Vi hann idag även med ytterligare en presentation av oss själva (vi hade en i början av skolgången också). Men denna gång fick vi själva berätta om vem vi är. När nästan samtliga berättat klart.. jag fick äran att börja men det gjorde mig ingenting. Då bestämmer ju jag var ribban säts vilket känns bra. Men nu skulle jag inte tala om min säkerhet vad gäller att prata inför folk.. utan Frökens kommentar när en av de sista att beskriva sig berättade att hennes dotter är född i Stockholm. ja så säger fröken med förvånad röst - Din kille är väl inte därifrån?? ( med ett skämtsamt/ironiskt leende på sin mun). Då tänkte jag för mig själv - Men snälla rara du. Varför detta lillebrorskomplex? Jag har inget emot Er Göteborgare och de flesta Stockholmare har nog inte heller det. Så varför fortsätter ni med detta barnsliga ni redan hållit på med sedan lång tid tillbaka? Ger ni aldrig upp? Och vad finns det att fajtas om egentligen?
Denna fröken är lärare på vår kurs Muntlig- och skriftlig kommunikation. Om några veckor skall varje elev hålla föredrag om något den anser viktigt eller kul. Jag funderade först på att förklara för klassen vad Geocaching är (då fröken sysslar med det.. klasskompisarna undrade vad det är.. och denna tanke inföll då INNAN hon skojade friskt om Sthlm).
Men nu har jag mer eller mindre bestämt mig för att istället gå till botten i denna fejd mellan Göteborg - Stockholm. Jag ska verkligen grotta ner mig i fakta och gamla anekdoter om var/hur/när detta uppstod. S tyckte det vore roligare med Geocachingen men jag vet inte jag. Har inget bestämt ännu.. men det måste ju göras i dagarna som kommer.
Efter skolan tog jag Bettan (bilen) in till stan där jag möttes upp med G, en av de jag började tycka om från Åhlenstiden. Vi gick på ett fik som heter Vanilj och ligger på Kyrkogatan alldeles intill Domkyrkan. Det blev en trevlig pratstund om än lite högljudd då de flesta borden var upptagna av ungdomar som förmodligen har detta som ett Hak att bubbla högljutt om ditten och datten inför en påtvingad publik. Ja.. det var ju inte så illa för då hade vi gått därifrån. Men det var tur jag tog med hörapparaten då den behövdes på Maxvolym för att urskilja det G berättade för mig. : )
Kom hem vid 18 och mötte en trött S i hallen. Han hade gjort två undersökningar idag på Sahlgrenska Sjukhuset. Imorn fortsätter det och kommer vara såhär en tid framöver. Mysteriet från Fräntorp har blivit hans öknamn.. och jag kunde inte ha kommit på ett bättre själv.
Jag ska nu gå igenom läxan till imorn och därefter kasta mig raklång på soffan. Barnen är nere hos sin mor så jag får heeeeeela soffan för mig själv ikväll. Kommer känna mig som en baronessa och ska därför också duka upp med snacks eller lite karra (karameller).
Nä.. nu hinner jag inte skriva mer för ikväll men lovar att komma tillbaka imorn igen. Jag ska förresten ta med kameran en dag till skolan.. ev redan imorn.. och ta lite bilder där. Bara ingen tror att jag är galen och planerar en kupp av skolans interiörer. Det är kanske förbjudet att fotografera i en skola.. i en offentlig miljö.. måste kanske be om tillstånd först. Ja ja.. det visar sig om det blir finkan eller ej.
Sov gott sen när det blir dags. // Christine
Jahapp.. så var det tisdag igen. Jag undrar ja hur många tisdagar jag hunnit uppleva i mitt liv. Det måste ju vara massor av dom så många jordsnurr som passerat nu. Nåja jag blir förmodligen inte lyckligare av att veta antalet så jag lägger den analysen åt sidan.. för nu iaf. : )
Skola från tidig morgon och fram till 15:45. Vi blev idag bjudna på semlor och kaffe tillsammans med lärarna och klassen som började sin utbildning 365 dagar innan oss. Alltså PL08 som dom heter. Min klass fick nu möjlighet att fråga dom om vad som kan vara värt att veta. Och visst fick vi lite tips även om det mest var fluffig grädde och mandelmasse-klet som upptog våra munnar.
Vi hann idag även med ytterligare en presentation av oss själva (vi hade en i början av skolgången också). Men denna gång fick vi själva berätta om vem vi är. När nästan samtliga berättat klart.. jag fick äran att börja men det gjorde mig ingenting. Då bestämmer ju jag var ribban säts vilket känns bra. Men nu skulle jag inte tala om min säkerhet vad gäller att prata inför folk.. utan Frökens kommentar när en av de sista att beskriva sig berättade att hennes dotter är född i Stockholm. ja så säger fröken med förvånad röst - Din kille är väl inte därifrån?? ( med ett skämtsamt/ironiskt leende på sin mun). Då tänkte jag för mig själv - Men snälla rara du. Varför detta lillebrorskomplex? Jag har inget emot Er Göteborgare och de flesta Stockholmare har nog inte heller det. Så varför fortsätter ni med detta barnsliga ni redan hållit på med sedan lång tid tillbaka? Ger ni aldrig upp? Och vad finns det att fajtas om egentligen?
Denna fröken är lärare på vår kurs Muntlig- och skriftlig kommunikation. Om några veckor skall varje elev hålla föredrag om något den anser viktigt eller kul. Jag funderade först på att förklara för klassen vad Geocaching är (då fröken sysslar med det.. klasskompisarna undrade vad det är.. och denna tanke inföll då INNAN hon skojade friskt om Sthlm).
Men nu har jag mer eller mindre bestämt mig för att istället gå till botten i denna fejd mellan Göteborg - Stockholm. Jag ska verkligen grotta ner mig i fakta och gamla anekdoter om var/hur/när detta uppstod. S tyckte det vore roligare med Geocachingen men jag vet inte jag. Har inget bestämt ännu.. men det måste ju göras i dagarna som kommer.
Efter skolan tog jag Bettan (bilen) in till stan där jag möttes upp med G, en av de jag började tycka om från Åhlenstiden. Vi gick på ett fik som heter Vanilj och ligger på Kyrkogatan alldeles intill Domkyrkan. Det blev en trevlig pratstund om än lite högljudd då de flesta borden var upptagna av ungdomar som förmodligen har detta som ett Hak att bubbla högljutt om ditten och datten inför en påtvingad publik. Ja.. det var ju inte så illa för då hade vi gått därifrån. Men det var tur jag tog med hörapparaten då den behövdes på Maxvolym för att urskilja det G berättade för mig. : )
Kom hem vid 18 och mötte en trött S i hallen. Han hade gjort två undersökningar idag på Sahlgrenska Sjukhuset. Imorn fortsätter det och kommer vara såhär en tid framöver. Mysteriet från Fräntorp har blivit hans öknamn.. och jag kunde inte ha kommit på ett bättre själv.
Jag ska nu gå igenom läxan till imorn och därefter kasta mig raklång på soffan. Barnen är nere hos sin mor så jag får heeeeeela soffan för mig själv ikväll. Kommer känna mig som en baronessa och ska därför också duka upp med snacks eller lite karra (karameller).
Nä.. nu hinner jag inte skriva mer för ikväll men lovar att komma tillbaka imorn igen. Jag ska förresten ta med kameran en dag till skolan.. ev redan imorn.. och ta lite bilder där. Bara ingen tror att jag är galen och planerar en kupp av skolans interiörer. Det är kanske förbjudet att fotografera i en skola.. i en offentlig miljö.. måste kanske be om tillstånd först. Ja ja.. det visar sig om det blir finkan eller ej.
Sov gott sen när det blir dags. // Christine
Kommentarer
Postat av: Sara
Prata om Sthlm vs. Gbg!!! Mycket mer vågat och det kommer säkert bli en livlig diskussion efteråt också. ;)
Trackback
