Glöm inte bort att leva
Onsdag..
En tanke slog mig idag då jag låg utslagen på soffan efter att min skalle skrikit efter vila. Det med att man bara har ett liv att leva. För det finns inga garantier för att man återföds igen. Och med den ovissheten blev jag plötsligt lite stressad över saker jag gjort.. och ännu inte hunnit göra.
Det finns säkert massor av händelser från det förflutna som jag vill ha ogjort om jag bara satte mig ner och börja analysera mitt liv. Hade jag haft alla kort på handen då.. som jag har nu.. eller tror mig ha iaf.. skulle jag handlat totalt annorlunda i mångt och mycket. Ända från barnsben skulle jag vilja ändra på saker jag idag inte kan fatta varför.. eller till vilken nytta det skedde.
Man är bara barn en gång i livet.. man är bara tonåring en gång i livet.. likaså gäller med åren mellan 20-29.. 30-39.. 40-49.. 50-59 osv... ALLA BLIR VI ÄLDRE... Tänker man lite djupare på detta tappar man ju nästan andan. Om 40 år tar kanske allting slut. Jag har med andra ord kanske redan levt halva mitt liv.
Vad har jag hunnit göra fram tills idag..?
Vad har jag hunnit se..?
Har jag gjort allt det jag drömt om som barn..?
Har jag lärt känna de människor jag vill ha i mitt liv..?
Har jag varit sann mot mig själv i alla val jag gjort..?
Gör jag mitt yttersta för att vara en sån bra medmänniska som bara är möjligt..?
Bjuder jag på mig själv och ser ljust på tillvaron..?
Är jag fortfarande en glad person eller har jag blivit gammal och bitter..?
Jag skyller inte på någon för hur jag blivit eller sättet jag är på. ALLA får ansvara för sina egna liv.. däremot kan folk i ens omgivning påverka en till den grad att man börjar tvivla på sig själv och ställer sig frågan - Vem är jag?
Som sagt.. jag skyller inte på någon att jag ibland blir mer fundersam och grubblande än vanligt. "Man har alltid ett val att göra" i det man tar sig för. Välja för eller emot. Välja eller välja bort. Gå hitåt eller ditåt. Göra sina läxor och stänga ute de tankar som sölar ner ens skalle. Eller låta dom påverka en så att man inte vet vad fröken pratar om. Val.. val.. val.. ständigt alla dessa val man måste göra.
Nu ska jag gå ut med Flurr så både han och jag får lufta oss. Stannar man inne för länge börjar det väl växa mossa på oss. Ikväll är det ridning igen men jag har verkligen ingen lust för det längre. Jag har trots allt redan betalat för ridning fram tills sommaruppehållet om tre veckor. Fast å andra sidan är de ju redan betalade.. och jag kan inte få några pengar tillbaka.. så jag gör då som jag vill då det ändå inte påverkar plånboken hur jag än väljer att göra.
Så gott folk.. glöm inte bort att leva och göra det ni mår bra av. För rent krasst är det inte så många tillfällen man har på sig att göra det där lilla extra som dyker upp eller som man drömmer om.
Lev livet som om det skulle vara borta imorgon. Nja.. kanske inte så intensivt och Hamlet-aktigt.. men ni fattar nog vad jag menar. Gör sånt ni mår bra av och visa för de ni tycker om att ni också gör det.
Puss och kram från mig // Christine
En tanke slog mig idag då jag låg utslagen på soffan efter att min skalle skrikit efter vila. Det med att man bara har ett liv att leva. För det finns inga garantier för att man återföds igen. Och med den ovissheten blev jag plötsligt lite stressad över saker jag gjort.. och ännu inte hunnit göra.
Det finns säkert massor av händelser från det förflutna som jag vill ha ogjort om jag bara satte mig ner och börja analysera mitt liv. Hade jag haft alla kort på handen då.. som jag har nu.. eller tror mig ha iaf.. skulle jag handlat totalt annorlunda i mångt och mycket. Ända från barnsben skulle jag vilja ändra på saker jag idag inte kan fatta varför.. eller till vilken nytta det skedde.
Man är bara barn en gång i livet.. man är bara tonåring en gång i livet.. likaså gäller med åren mellan 20-29.. 30-39.. 40-49.. 50-59 osv... ALLA BLIR VI ÄLDRE... Tänker man lite djupare på detta tappar man ju nästan andan. Om 40 år tar kanske allting slut. Jag har med andra ord kanske redan levt halva mitt liv.
Vad har jag hunnit göra fram tills idag..?
Vad har jag hunnit se..?
Har jag gjort allt det jag drömt om som barn..?
Har jag lärt känna de människor jag vill ha i mitt liv..?
Har jag varit sann mot mig själv i alla val jag gjort..?
Gör jag mitt yttersta för att vara en sån bra medmänniska som bara är möjligt..?
Bjuder jag på mig själv och ser ljust på tillvaron..?
Är jag fortfarande en glad person eller har jag blivit gammal och bitter..?
Jag skyller inte på någon för hur jag blivit eller sättet jag är på. ALLA får ansvara för sina egna liv.. däremot kan folk i ens omgivning påverka en till den grad att man börjar tvivla på sig själv och ställer sig frågan - Vem är jag?
Som sagt.. jag skyller inte på någon att jag ibland blir mer fundersam och grubblande än vanligt. "Man har alltid ett val att göra" i det man tar sig för. Välja för eller emot. Välja eller välja bort. Gå hitåt eller ditåt. Göra sina läxor och stänga ute de tankar som sölar ner ens skalle. Eller låta dom påverka en så att man inte vet vad fröken pratar om. Val.. val.. val.. ständigt alla dessa val man måste göra.
Nu ska jag gå ut med Flurr så både han och jag får lufta oss. Stannar man inne för länge börjar det väl växa mossa på oss. Ikväll är det ridning igen men jag har verkligen ingen lust för det längre. Jag har trots allt redan betalat för ridning fram tills sommaruppehållet om tre veckor. Fast å andra sidan är de ju redan betalade.. och jag kan inte få några pengar tillbaka.. så jag gör då som jag vill då det ändå inte påverkar plånboken hur jag än väljer att göra.
Så gott folk.. glöm inte bort att leva och göra det ni mår bra av. För rent krasst är det inte så många tillfällen man har på sig att göra det där lilla extra som dyker upp eller som man drömmer om.
Lev livet som om det skulle vara borta imorgon. Nja.. kanske inte så intensivt och Hamlet-aktigt.. men ni fattar nog vad jag menar. Gör sånt ni mår bra av och visa för de ni tycker om att ni också gör det.
Puss och kram från mig // Christine
Kommentarer
Trackback
