Tiggarfåglar och runda hus

Torsdag och Fredag..

På torsdan var jag ledig från skolan. Vi hade inga planer för dagen men rätt som det var ramlade sak efter sak in. Vi började efter frukost med att ta en hiskeligt massa cacher runt Guldheden.. för att sedan äta en smarrig pizza på solig terass vid Mariaplan i Majorna. Hem och byta om för att ta spårvagnen ner på stan och traska ner till vattnet där Göteborgs Operahus finns. Bohème hade sin sista föreställning för i år och vi fick kanon platser trots bokning samma dag.

13:e rad på nedre parkett.. det kunde inte bli bättre. Eller jo det blev det faktiskt då vi hamnade längst ut på raden. Plötsligt frågar en kvinna med sällskap om vi kunde byta plats med dom då hon har problem med allergi.
- Ja var sitter ni någonstans då..? frågade vi.
- Samma rad fast längre in.
- Ja men självklart gör vi det.. log vi och flyttade oss närmre mitten.

Vilket flyt. Både att få tag på biljetterna sex timmar innan föreställningen var.. och sedan få sitta i mitten bara tretton rader från scenen. :  )

På fredag var det segare med aktiviteter och jag gjorde en liten ansträngning med att plugga inför sista tentan i nästa vecka. Sen gav vi oss ut för att plocka fler cacher vid Fiskebäck.. men vi vände rätt snabbt hemåt pga väder och vind kan vi kalla det. De ligger ju kvar där trots allt.. i väntan på vårt besök.  :  )

Nu ska jag gå och se vad som händer här i huset. Nedan ser ni bilder jag tog igår. Lite fräckt med ett långt stenparti där någon konstnär målat ansikten direkt på berget. Många var rätt läskiga.. lite alienaktiga.. derformerade och så.. därför visar jag bara det drömmande och rofulla ansiktet här.

Pippifågeln var en av fyra som gjorde oss sällskap där vi satt med våra pizzor. Närgångna små rackare och helt utan rädsla i kroppen. De blev faktiskt föööör kaxiga efter ett tag och satte sig t.o.m. på mitt glas med läskeblask. Kanske resultatet efter mitt diskreta matande av degkanten under bordet. De åt ur min hand.. detta gav mig minnen från landet på Rindö och från Söra, vid Åkersberga, där min morfar t.o.m. matade en ekorre ur handen.. Kurre hette han.. inte morfar utan djuret. Det var tider det.  :  )























Hoppas ni får en trevlig fortsättning på helgen. Kram.. och sånt.  // Christine

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0