Första dan på Åhlens

Måndag..
Idag var då min första dag på Åhlens i Nordstan. Jag var döö nervös imorse när jag vaknade. Innan klockan ringde hade jag redan slagit upp mina guldbruna ögon. Sedan var det bara till att gå upp.. äta frukost.. ut med Flurr och sedan iväg till spårvagnen. Lite pirrigt var det allt tiden fram till lunch. Men därefter kände jag mig varmare i kläderna och att ta emot kunder har jag ju inga problem med.

När jag jobbat klart mina timmar gick jag till spåris för färd hem. När jag står och väntar på 1:an ringer S äldsta dotter E för att fråga om jag är på väg hem. Hon möter mig vid Östra och springer mot mig med öppna armar och tjuter med ett leende. Hon e go hon.. finns ingen 14 åring som är lika härlig som hon faktiskt är.

Hemma sitter vi och pratar en kort stund innan det är dags för henne att gå hem till sin mor. Jag kör henne dit och fortsätter sedan bort till vedugnspizzabagarn. Idag blev det en miss då de missat Ruccolan och istället lagt på färsk tomat och rödlök.. urk. Men den gick ner.. iaf halva.. resten fick Flurr till sin glädje.

Ikväll ringde S mor E för att se att jag kommit fram utan vägknas.. gullig släkt han har som bryr sig och tänker på en. Sen ringde en tvättmedelsförsäljare som presenterade sig så fint och frågade om min mamma eller pappa var hemma. - Ja du menar nog min sambo? Kvinnan i luren börjar skratta glatt.. en blandning mellan nervöst och generat skratt då hon tagit mig för att vara ett barn i familjen och inte en snart 37 årig vuxen. Hon tyckte att min röst var så ungdomlig att hon då tog mig för ett barn.. ungdom.. ganska kul.  :  )

Berättade detta för S när vi nyss pratade i telefonen.. och han höll med försäljaren.. min röst och utseende går inte ihop. Jag menar att jag låter yngre än vad mitt pass berättar. Om det är en fördel eller ej orkar jag inte analysera.. inte ikväll iaf. Jag har en ung själ.. kanske det som påverkar hur jag låter.

Nu ska jag snart lägga mig för kvällen. Ögonen känns grusiga och det brukar vara ett tecken på att man behöver ladda batterierna innan man loggas ur helt och hållet. Imorgon är jag ledig och jobbar sen onsd-lörd. Min lediga dag imorn kommer väldigt lägligt då gårdagens händelser och dagens alla nyheter känns av.

Sov gott och på återhörande / Christine



Dop och hemfärd

Söndag..
Idag är det dop för lillasyster Ms tvillingpojkar, V och M. Vaxholms kyrka är väldans fin.. charmig och gammalmodig. Prästen var rätt modern tyckte jag iaf.. kortfattad och höll sig till det väsentliga så dopet var klart på ca 45 minuter. Vi hann på den tiden ge dom deras namn.. sjunga tre psalmer och höra storsyrran Hs äldsta tös E spela en fin visa på sin blockflöjt.

Jag hade fått äran att bli gudfadder, gudmor, tillsamman med min äldre syster och tvillingarnas farbror blev gudfar. Så nu har ungarna det förspänt kan man säga.. två extra mammor och en bonus pappa.. och de har ännu inte fyllt 6 månader.  :  )

Efter kyrkan körde alla gästerna iväg till Bogesunds Vandrarhem där ägarna hade dukat upp för Afternoon the. Snittar med lax eller Cream cheese/gurka.. scones.. en god salt ostkaka.. pecannötkaka.. citronkaka.. vaniljbullari.. jag blev mätt på första varvet plock.

När vi fikat klart körde jag till hotellet där S ska bo denna vecka. Han håller i en utbildning på Learning Tree och ska därför stanna i Stockholm fram till fredag. Därefter körde jag hem till styvpappa K för att hämta upp Flurr och hann även med en snabbmiddag innan jag åkte.

Jag kom iväg från stan först vid 19:30.. alldeles för sent.. och den här färden kommer jag nog sent att glömma. När jag passerat avtagsfarten till bland annat Älvsjö från Södertäljevägen ligger jag i ytterfil för att köra om en annan bil. Plötsligt dyker det upp en bil bakom min.. alldeles för nära.. med helljuset på.. blinkandes för att visa att jag ska förvisa mig från vägen. Jag svarar med att trycka lätt på bromsen för att de röda ljusen skall visa att - Hey.. håll dig på avstånd! Låt mig köra om utan att stressa på. Han blinkar än mer ihärdigt med helljuset.. lägger till tutan som gräddan på moset. - Nä nu jävlar, tänker jag. Nu får han/hon ta och lugna ner sig. Jag trycker återigen på bromsen för att visa vad jag tycker om hans körstil. Jag får sedan möjlighet att lägga mig i mittenfilen efter att jag kört om den bil jag höll på att passera när galningen dök upp. Då tutar galningen när han passerar mig.. slänger sig in framför mig.. och TVÄRBROMSAR. Helt jäkla galen!!! Tur som en tok har jag ingen bil till höger om mig utan får trycka bromsen nästan i botten och sedan kasta mig över till filen till höger om mig. Jag kör ifrån honom då han stannade tvärt på motorvägen. Sedan kör han ikapp mig.. lägger på helljuset igen.. ligger alldels för nära. Jag bländar av min backspegel för att inte få lamporna bakifrån i ögonen. Han ligger alltjämnt kvar nära nära. Jag börjar tröttna på psykot.. släpper därför på bromsen och låter min bil sakta ramla ner till ca 50 km/timmen.. på en 90 väg??!!?? Han bromsar in men ligger fortfarande kvar bakom min bil.. med helljuset på. Jag gasar upp igen och kommer upp i de 90 som vägen tillåter. Gör om samma procedur tre gånger för att få honom att tröttna och köra iväg.. men icke. Då börjar jag bli rädd.. innan var jag mest förbannad.

Idioten ligger bakom mig hela vägen till Södertälje.. tätt bakom.. helljuset på.. kör jag om en bil kör han efter och lägger sig tätt bakom igen. Jag ringer min styvfar för att berätta om det som sker. Han råder mig att ringa polisen. Jag tycker det känns dumt att ringa 112 då jag sitter i bilen.. de kan ju knappast komma till min undsättning och vad kan de göra om de nu ändå var i närheten? Men jag sväljer min oro över att "störa" poliserna och ringer upp SOS Alarm. De kopplar vidare mig till polisen som råder mig att ta av när det finns möjlighet. Jag sa till den kvinnliga polisen att jag vill ju inte köra av på en liten avfart om galningen skulle köra efter.. köra om och blockera vägen.. och sen vette sjutton vad han skulle kunna hitta på.

Därför bestämde vi att jag skulle ta av mot Södertälje och föjer bilen efter då med skulle jag köra till polisstationen som finns där. Guu vad jag längtade efter avfarten men den låg tyvärr en bit bort. Jag ökade farten för att komma fram så fort jag kunde och när jag sedan svängde av höll jag andan och hoppades på att han skulle fortsätta E4:an fram. Tur var så gjorde han det också. Jag körde en bit bort mot S-tälje och svängde sedan tillbaka mot E4:an för att fortsätta körningen hem.

Resten av körningen var rätt tung då jag var enormt trött. Ögonen klappade faktiskt ihop vid några tillfällen. Konstigt nog körde jag förhållandevis rakt.. måste vara Autopiloten jag nämnt innan. Eller så finns det någon däruppe som vill ha mig kvar i livet. För tre gånger under färden var jag farligt trött och tappade koncentrationen totalt. Dumt och kan vara livsfarligt då hastigneten ligger runt 120 km/timmen på de vägarna.

När jag kom hem var det raka spåret i sängen. Fy tusan vad slut jag var.. efter en trevlig dag tillsammans med familj och släkt på dopet.. sedan galningen som förföljde mig och till sist min brist på vakenhet under 5 timmars körning.


Vaxholms kyrka.

På återhörande / Chrstine



Det snöar på lördagmorgon

Lördag..
När jag vaknade vid klockan åtta snöade det fint utanför sovrumsfönstret. Marken var redan täckt med detta efterlängtade vita dun. Kanske är det främst de små jordeborna som tycker detta är skoj, men förmodligen finns det många av oss större som också drar på smilbanden denna morgon. Man blir liksom glad över allt vitt som lyser upp tillvaron och så kan man kan göra snöänglar igen. :  )

Jag ska strax tassa ner från övervåningen och se om pappa och C är vakna de med. Ut med Flurr i yran och jag lånar nog deras reflexväst då bilarna tydligen kör som galningar på de små krokiga vägarna som finns här.
 
Jag hoppas att S kom ihåg att ställa klockan och inte trivdes för bra i sängen när han skulle kliva upp. Fast å andra sidan om han nu missat sin avgång går det ju fler tåg. (S) -Hoppas du får en trevlig resa upp. Vi ses när du anlänt till stan och jag kört fram droskan åt dig. Kram så länge..


Stockholm.


Flurr i Stockholm.


Stockholm.


På återhörande / Christine


Fredag i Stockholm

Fredag..
Strax ska jag köra hem till E, min kollega från Optikeraffären jag jobbade i innan jag flyttade ner till Götet. Hon skall bjuda på lunch.. sån tur jag har som åker från hem till hem och bara stoppar i mig av det som bjuds på.  :  )

Senare på eftermiddan ska jag hem till en annan vän, A-M. Vi ska träffas för att äta middag ihop.. vedugns pizza från favoritstället i Solna. Som ni ser.. mat.. fika.. mat.. fika.. fika.. mat.. jag gör inget annat känns det som.

Pratade nyss med min going varpå jag fick höra att han kommer få en fin julklapp i år i form av money money. Vilket känns tokbra så mycket som det runnit ur hans börs hittills i år. STORT GRATTIS hjärtat. <3

Nu ska jag sätta fart här så jag inte blir sen. Hoppas att ni får en fin fortsättning på dagen och en trevlig helg när den väl börjar.


Ska skriva upp den här nyckelringen på julens önskelista.


Lite socker i kaffet kan aldrig vara fel om biten ser ut så här.

* * *

Hemma hos far efter en fin dag med vänner på olika håll. Det blev varma mackor med te hemma hos E och på kvällen en vedugnspizza med massa gott på tillsammans med A-M. Pizzan beställdes i barnstorlek för nu får jag inte ner mer mat på ett tag.

Imorgon kommer S upp till stan för att följa med på barndopet på söndag.. och för att sedan hålla kurs i stan under nästa vecka. Blir rätt kul med dopet då han ska visas upp för hela tjocka släkten. 

Biopappa med sambo 
Styvpappa med sambo (redan träffat)
Äldre syster med sambo och barn.. syrrans två och sambons tre  
Yngre syster med sambo och pojkarna som skall döpas
Yngsta syster som numera bor på Gotland ( träffat i somras) 
Mamma med sambo 
Tvillingarnas pappa med föräldrar och syskon
Samt alla inbjudna vänner till föräldrarna 

Jag längtar tills imorn då jag ska hämta upp S vid Centralstationen vid tolv. Då har jag många kramar att ta igen sen jag åkte upp. Ska gå ner och mysa med pappa nu.. hans sambo C är hos en vän och äter ärtsoppa med punch ikväll.. lite avis blir man ju förstås.


På återhörande och Gokväll / Christine


Frostsnö på marken

Torsdag..
Idag vaknade jag upp efter att ha sovit ovanligt tungt.. troligtvis sviterna efter en lång dag igår inkl. körningen upp från Göteborg. Piggnade på mig rätt snabbt.. gick ut med Flurr och sedan ställde jag in hjulen mot Vaxholm där min yngre syster M bor med sambon J och tvillingpojkarna V och M.

Jag passade på att gosa med de små nu när jag hade chansen och visst är de söta. De doftar gott på sitt speciella bebissätt. Så länge de var glada eller iaf inte grät är det rätt ok att hålla i dom. Men när de visar med höga toner att någonting är fel.. då flippar jag ur totalt. Jag känner mig obekväm.. blir rädd att de har ont eller hungrar ihjäl.. ja jag har svårt att handskas med små barn som gråter mao. Större barn som S tre det är en helt annan sak. De kan ju prata.. äta och sköter toalettbesöken på egen hand.. inpinkade och klara.

Efter god lunch och fika tog vi en lång promenad bort på ön för att hämta hem storsyrrans yngsta dotter E från fritids. Det blåste isande kallt så haka och kinder skrek efter värme på tillbakavägen. Sedan gick vi och tog in syrrans häst Wilma från hagen då hon och de andra hästarna skulle få besök av hovslagaren lite senare på eftermiddan.

Efter stallbesöket behövde jag lämna ön, Rindö, för att hinna in till stan och min inplanerade fika med min vän P och hans sambo A. Vi gick till ett sånt där gammal fik med köksstolar och mörkbrun träinredning.. såna fik P föredrar framför de nya trendiga. När vi satt där ringde P´s brorsdotter som bor hos dom tillfälligt och mötte upp oss där. Efter fikan åkte de med mig en bit på vägen ut till min far där jag ska sova även denna natt.

Fick väderrapport från la Familia nere i Götet nu på kvällen, snön hade anlänt även till dom. Jag har nu bestämt att jag ska komplettera med tjocka strumpbyxor och mamelucker till kjolen jag ska ha på mig på dopet på söndag.. Annars lär baken min bli grinig och kall.

Nu när Flurr redan varit ute för kvällen.. tänderna är borstade är det nog dags för mig att sova. Då resterande dagar här uppe lär bli minst lika händelserika som dessa två varit.. känner jag att jag behöver samla på mig lite skönhetssömn om jag får möjlighet till det. Så därför önskar jag er en god natt och en fin dag imorgon.


Styvpappa Ks vedkamin.


På återhörande / Christine

Göteborg - Stockholm

Idag, onsdag, satte jag mig i bilen vid kvart i nio på morgonen.. väglaget var sisådär till en början men när jag kommit ut på de stora vägarna gick det som en dans. Den varade i ganska precis fyra timmar tills jag nådde storstadens gräns. Jo jag vet.. det gick nog lite för fort i nedförsbackarna. Men tanken var att spara på bromsskivorna och ingenting annat.

Träffade min vän K som jag arbetat tillsammans med på den optikerbutik jag jobbade i innan jag flyttade ner till Götet. Ghandi.. Söders absolut bästa indier.. och guuuu va gott.

Efter att jag kört K till Södra station satte jag kurs mot min biopappa G och hans livskamrat K. De bjöd på fika och mysigt familjeprat. Jag ska återvända till dom på lördag och visa upp mitt hjärtefynd.. som jag hoppas blir godkänd av farsgubben. :  )

När jag fikat klart fortsatte jag färden hem till min goa vän K och hennes man M som bjöd på middag, pizza. Sedan prat om allt möjligt och så fick jag ta del av senaste nytt.. de väntar barn och är nu i vecka 14.. så jäkla kul! STORT STORT GRATTIS! Jag håller alla tummar och tår för att detta ska gå bra hela vägen fram.

När de skulle gå till sängs packade jag in Flurr i bilen och körde hem till min styvpappa med sambo C där jag ska få sova under min vistelse i stan. Tackar och niger för det.


Stockholm.


Stockholm.

Nu  är det dags för sängen så jag önskar er en god natt och på återhörande.
/ Christine


Regnsmatter på fönstren

Idag regnar det.. är grått och mörkt.. men det känns inte så illa ändå. Faktiskt så känner jag mig rätt uppåt och glad i skrivandets stund. Jag har så sakteligen börjat vänja mig vid all väta här nere och då jag är fostrad med orden" det finns inget dåligt väder.. bara dåliga kläder" funderar jag nu på att köpa regnponchos till samtliga i hushållet.

Schemat för dagen är nedklottrat med saker jag måste hinna med innan jag kör upp mot Stockholm imorgon bitti.


Som sagt.. imorgon bär det av hemåt.. även om jag känner att Göteborg mer och mer börjar kännas som mitt främsta Hem. Men det är väl också så att oavsett antal åldersringar runt våra magar anser vi nog att där man är född och uppvuxen.. den platsen känns nog alltid mest som hemma. Men jag kan ha fel förstås..


Regn.. regn.. och åter regn.


Visst ser väl dagens himmel inbjudande ut. :  )


På återhörande / Christine

Önskar jag hade superkrafter

Fy faen.. inte nu igen. Nu får det räcka!!

Jag klarar inte längre av att ta del av de nyheter media publicerar utan att magen krampar och tårarna svider i ögonen. Hur kan en människa bli så ond.. så full av hat.. till ett barn.. jag fattar ingenting. Vi måste få ett slut på allt våld nu.. utan undantag.

Jag sitter med gråten i halsen för det jag nyss läste på Aftonbladets hemsida. En 17 månader pojke blev torterad till döds av sin styvfar. Denna notis är tyvärr inget nytt då vi fått tagit del av liknande tragedier tidigare.

"Hela Storbritannien rasar efter att en 17-månader gammal baby blivit ihjältorterad av sin styvpappa. Nu avslöjas det att socialen övertalade polisen att pojken skulle få stanna kvar i hemmet.

Pojken avled den 3 augusti 2007 – styvpappan ska ha kvävt honom efter att han knäckt pojkens ryggrad. Ett vittne berättar om hur knäckandet hördes i hela huset. Han ska också ha skurit av fingertopparna på baby P och dragit ut naglarna, enligt the Sun. På sista bilden av baby P var han insmord med choklad i ansktet för att mamman skulle dölja blåmärken från misshandeln."


Jag försöker få andningen under kontroll men det känns just nu jobbigt att andas. Hade jag överkrafter skulle jag dagligen försöka rädda någon utsatt från det helvete de befinner sig i. Och då jag har en rätt hård inställning till våldsmän och brottslingar över lag skulle vi kunna spara många kronor genom att dom "går upp i rök". Så nu ska jag hasta iväg till textilaffären för att köpa mig några meter tyg till min Superhjälte-dräkt.


 

På återhörande / Christine


Handboll och Saffransbullar

Snart har även denna helg gått till ända.

Lördag..
Handbollsmatch där V´s lag vann. Om det beror på att de har byggt på både kropp, teknik och självförtroende under sommaren eller om motståndarlaget mest bestod av små Hober.. det låter jag vara osagt. Vann gjorde de iaf och det är ju det som räknas.

På kvällen bjöd vi över farmor E på hemmagjord fisksoppa och aioli som smakade himmelskt. En eloge till S för hans spiskunskaper. Somnade i soffan, som vanligt, medan de andra såg klart filmen 16 Blocks.. med Brucan. Då jag redan sett den gjorde det inte så mycket.. och jag har vant mig nu.. vid att somna efter att filmer visats i ca 20 minuter. Då ringer min mat-och-sovklocka nämligen.  :  )

Söndag..
Vaknade upp till en ny dag.. åt frukost.. gick ut med Flurr.. helgens andra match skulle spelas strax söder om stan, i Anneberg. S, V och jag for till träningshallen där det först var samling. Två pojkar i laget liftade med oss. När vi kommit fram betalade S och jag entreavgiften på hela tio kronor var och gick sedan in och tog varsin plats på en av bänkarna som stod utmed ena långsidan.

Bredvid mig satte sig sedan de Tre små grisarna som jag kallar dom nu i efterhand. Tre mammor ur motståndarlaget.. alla iklädda varsin rosa tröja satt de där på rad. Kvinnan i mitten var en riktig nippertippa. Jag kallar dessa kvinnfolk för det som är så om sig och kring sig.. fixar och trixar.. allt för att någon stackars svag karl ska kasta ett öga på dom. Alltid kan man finna något som är fejk på dom.. hårfärg..
hair- extensions.. lösnaglar.. lösögonfransar.. siliconbröst och Botox i pannan, läppen eller Bekymmersrynkan.

Sen började de babbla.. och babbla.. och babbla om allt möjligt fruntimmer kan babbla om. Den nye Bond,
Daniel Craig, han var ju såååå snygg.. en sån kille kunde de absolut tänka sig att ha alla tre.. men är han lika händig som han är snygg? -Men va faen.. håll truten ville jag säga till dom.. Ni stör ju matchen. Gå till fiket och sörpla kaffe istället om ni vill diskuterar Bondfilmisar, relationer och annat trams. Baah!

Tyvärr förlorade V´s lag med 12-17. De tappade många poäng i början av matchen men tog igen riktigt starkt mot slutet. Bortamatcher har ibland en jäkligt trist påverkan på spelarnas självkänsla. Jag tyckte också det var skillnad på hur pojkarna spelade om vi bara satt tysta på bänken eller om vi skrek, applåderade och peppade dom så gott vi kunde.

Jag fick iaf ont i mina handflator och blev svidig i halsen efter att jag gormat och skrikit högt. Mycket var det för att överösta grisarna jäms mig på bänken. Den närmsta tittade på mig då och då.. förmodligen för att jag uppförde mig mer som en karl än som en dam. Men hellre leva rövare på åskådarbänken än att leva sitt liv som en prinsessbakelse.  :  )

När vi kom hem hade flickorna förberett två saffransdegar (en utan Gluten) som vi hjälptes åt att baka ut till iögonfallande kusar. Vid halv fem hämtade barnens mor upp de båda flickorna som skulle iväg till den fridykningskurs de går på. Efter några timmar kom de hem igen.. vi åt middag och därefter fick alla ta varsin lussebulle.. den första hemmagjorda för i år.


Losercats a´la Fräntorp

Hoppas ni haft en fin helg och att ni får en fin start på nästa vecka som om ett par timmar tar vid. Jag ska ställa klockan på tidig ringning imorgon då jag ska vara på Åhléns inne i stan kl 8:00 för introduktionsmöte inför jobbstarten den 24/11.

Sov gott och på återhörande / Christine


Upp och ned

Idag vaknade jag med ett skutt ur min säng. Smilbanden drog sig så långt upp mot öronen det var fysiskt möjligt. Jag kunde inte stå still utan dansade med varje centimeter av kroppen till musik ingen annan kunde höra. Den spelades nämligen upp i mitt huvud.. därför gjorde ingen av de andra mig sällskap utan såg istället förvånat på mig. Vad nu då? Varför fnattar hon omkring i köket som en toka? Är det influensan som slagit till?

 Jag tror i efterhand att jag drabbades av en överdos koffein. Tog igår en eller två koppar mer än vad jag brukar göra.. varav en kopp sent på kvällen. Förvisso sov jag rätt bra under natten så det uppiggande ämnet måste ha lagrats någonstans för att sedan explodera nu på morgonen. Äldsta flickan E tittade på mig.. skakade på sitt huvud och sa sedan lugnt - Du är ju galen.   :  )


Grönt är verkligen såå skönt.

Läste på Aftonbladets hemsida imorse om tragedin i Hjo, där en 25-årig man står som åtalad för att ha mördat sin 22-åriga nätdejt med övervåld utan dess like. Idag är de inne på rättegångens tredje dag som jag hoppas ska ge honom den hårdaste dom man kan få. Vad jag anser som passande straff på ett sådant brott får jag tyvärr inte skriva här, då det motgår de mänskliga rättigheter som skall gälla även för den som anser sig ha rätten att ta en annan människas liv.

Men hur kan man som människa befinna sig så långt bort från verkligheten?
Hur kan man helt lägga bort allt sunt förnuft om vad som är rätt.. och så jäkla fel? Jag tar iaf väldigt illa vid mig av att läsa om det elände som sker runt om i världen.

Jag tycker ibland att det är svårt att förstå hur vuxna människor fungerar och hur de tänker i de handlingar de gör. Mycket tycks vara för egen vinnigs skull eller för att folk gillar att intrigera med andra människor. Jag har alltid trott gott om folk och vill fortsätta göra det. Men när jag hör och läser det andra människor gör tappar jag snart hoppet och tilliten för alla Jordebor. Vänlighet utan gräns eller baktanke.. det är sällsynt att finna hos någon idag.

Denna blogg blev som rubriken säger.. lite Uppåt och lite Neråt. Men det är väl så livet ser ut? En ständig balansgång mellan det som är roligt och det som är mindre kul.  Hoppas att ni får en fin helg.

Kram och på återhörande / Christine


Höstsol så go

Då solen sken härligt efter frukosten och de andra gått hemifrån tog jag med kameran och Flurr ut i skogen. Svårt med ljuset så resultatet blev blott tolv kort av fyrtiofem som lyckades passera min hårda granskning. Här bjuds ni på några av dom.


Så vackert så det gör ont.


Kurre springer raskt på grenen fram.


Självporträtt i de fallna löven.


Motsolsbild bland träden.

Nu ska jag göra mig en kopp latte med en skvätt Irish Cream i (coffee syrup). Vid tolv ska jag åka över med E´s saxofon till hennes skola då den glömdes hemma imorse. Jag hoppas att denna dag blir en fin dag att minnas.. jag samlar nämligen på såna. Kram på er.

* * *

Kom just hem från Fotoaffären i Sävedalen dit jag for för att få fatt på två (tidigare pass-) fotografier för mitt passerkortet på Åhléns. Jag kan inte förstå varför man alltid på såna fotografier ser ut som om man bor på ett kvinnofängelse. Blek i hyn.. håret ligger absolut inte som man önskat.. man ser allmänt jäkla sur och förbannad ut om man skippar leendet.. och har man ett smil på sin mun.. ser man bara galen ut. Vad har egentligen Tyra Banks med vänner för knep då de lyckas och inte jag? Hmm.. vi är ju människor allihop. Detta tål verkligen att fundera på. :  )

På återhörande / Christine

Däckbytardag

Vaknade upp av äldsta tösens alarm i form av skön musik från mobilen. Minuten efter ringer S mobilalarm som varje morgon stängs av för att åter kunna ringa efter tio minuters snooze. När jag trodde allt var ringt som ringas kan började minstingens nya galna väckarklocka ljuda.. högt.. oavbrutet.. och utan någon som helst reaktion från flickebarnet. Jag började fundera på om hon låg medvetslös i sin säng, och sedan om det fanns en sax liggandes i närheten. Till sladden menar jag förstås.

Denna onsdag skall jag fylla med nyttiga och nödvändiga saker att göra. Som att..
1.  Slänga på vinterdäcken inför hemresan i nästa vecka.
2.  Ta reda på om minstingens cykel har blivit utsatt för övergrepp i form av stulen slangluft eller om det bara är pyspunka
.
3.  Cykla ner till Packhuskajen om vädret tillåter och ta bilder på multimiljardären Charles Simonyis lyxjakt.
4.  Följa med minstingen till SF för att köpa biocheckar inför ett kalas/fest på fredag.
5.  Fundera ut vad jag ska köpa i doppresenter till Mims tvillingar.
Listan kan säkert fortsätta men med risk för överansträngning stannar jag där.  :  )


Minstingen T jagar mig och Flurr med kameran.


Dare.to.be.Ugly

Jag läste i en artikel om en ny hypad trend i USA (D.t.b.U) där man genom att göra sig ful framför spegeln.. bygger man på sin självkänsla. Detta har visat sig vara effektivt och utan biverkningar. Det går ut på att man framför spegeln grimaserar och gör sig så olik man bara kan. Därefter när man ser sig själv i ett skyltfönster eller spegel upplever man att man faktiskt inte är så kass som man kanske trodde innan. Jag bestämde mig för att prova, se bild ovan, och kände mig faktiskt jäkligt mycket snyggare när jag sedan speglade mig. Prova själv.. du kommer märka av en skillnad redan efter första försöket.

På återhörande / Christine


Tilt

Idag har det mest varit regn och grått här. Nu när jag skriver har mörkret börjat lägga sig över staden. Samtliga ungdomar är hemma från sina skolor och pysslar med saker på varsitt håll.

S kom hem på lunchen och berättade att han krockat med bilen på väg till jobbet. Ingen stor smäll utan mer som en knuff in i bilen framför. Tack och lov inga personskador eller större åverkan på någon av bilarna. MEN då S är skyldig till knuffen blir det ju hans försäkringsbolag som får stå för de skador som uppkom. Priset för en sekunds okoncentration slutar på 6 000 kr i självrisk som S måste betala.

Just vad han behöver efter diverse trista utgifter pga inbrott, cykelstölder och de nya delarna till bilen som behövde bytas akut. Hösten 2008 lär S minnas för lång tid framöver.. svarta månader då plånboken fått lida.


Gammal man med starr.


Åldersfläckarna på nosen syns tydligt med kamerans hjälp.

På återhörande / Christine


Dagens Boktips

Igår var vi på Helsjölägret där E och T övat under helgen och sedan framfört stycken i varsin konsert med respektive orkesterklass. Många elever.. fler anhöriga och gott fika att mumsa på. De hade också ett lotteri för att få in pengar till skolresor och annat skoj så S och farmor E köpte sig ett gäng vinstchanser var.

Huxflux ropades ett av farmors nummer upp och hon blev lycklig vinnare till en bunt böcker med olika innehåll. Föga intressanta titlar men vi tog ändå med dom hem. Efter att ha släppt av farmor och därefter flickorna hos deras mor tittade jag närmre på en av böckerna.. en rätt tunn bok som handlar om en cansersjuk tioårig pojke och hans dagar på sjukhuset han vistas på.

Boken var inte alls skriven på det sättet att man fick tårar i ögonen pga den tragiska historien. Utan författaren, Eric-Emmanuel Schmitt, har med få ord berättat en historia som sprang rakt in i hjärtat på mig. Boken är blott 95 sidor tjock men varje blad målar upp en sån inbjudande bild som kanske inte en
bok på 300 sidor skulle kunna göra bättre.

Bolen heter Oscar och den rosa damen.. vilken jag rekommenderar varmt och skall faktiskt se om något av barnen kommer att uppskatta den som jag gjorde.

Detta är breven som Oscar, tio år, har skrivit till Gud. Det är Mamie-Rose, den rosa damen som hälsar på honom på barnsjukhuset, som hittat dem. I dem beskriver Oscar tolv dagar av sitt liv; det är tolv dagar fulla av humor och värme, tolv dagar med många roliga möten och hjärteknipande episoder.
Kanske blir dessa tolv dagar de sista, men tack vare Mamie-Rose och hennes vänskap blir de till en saga.

" Oscar och den rosa damen är en berättelse som vinner läsarens hjärta och dröjer sig kvar, långt efter att boken är utläst. En kort, skarpsinnig lektion om livet, rörande och humoristisk." 
- Question de femmes

"Ett mästerverk, helt enkelt. Oscar och den rosa damen är en rolig, ömsint, skarp och hoppingivande cocktail för alla som drabbas av sjukdom eller har sjukdom i sin närhet. Alltså - en bok för alla."
- Témoignage Chrétien

 LÄS!  LÄS!   LÄS!

* * *

Idag skall det blåsa och regna över Göteborg. Ja, i stort sett hela landet skulle få samma soppa som det såg ut på TV4 Väderkarta imorse. Dom varnar också för orkanliknande vindar utmed västkusten. Tur jag inte skulle lära mig segla just idag.. det hade nog inte min mage klarat av.


På återhörande / Christine



Farsdag

Med blommor och med blad
jag firar denna dag
hurra hurra för mina pappor idag

Hurra hurra hurra hurra hurra
hurra hurra hurra hurra hurra

Ja må ni leeeeeva
ja må ni leeeeeva
ja må ni leeeeva i hundrade åååååååår


STORT GRATTIS till mina båda toppenpappor på er alldeles egen och också gemensamma dag. Hoppas ni får massor av uppvaktning.. strumpor.. kalsonger.. slipsar och klappar på er kind.



Praktisk slips med kardborrebandsknäppning för den fumlige.  ;  )


* * *


På väg hem efter att ha hämtat flickorna på Orkesterskolans helgläger i Helsjö.


Häftig silhouette av trädtopparna.


Strecket i bild är vänster vindrutertorkare då det duggade lätt utanför.

KRAM KRAM KRAM på er papps och ni andra också för den delen.
På återhörande / Christine



Röhsska museet

Idag var S och jag först ute och geocachade in mot stan. Tog två.. bomade en.. sprang på två andra geocachare med geodog i närheten av den vi inte fann. De hade haft samma otur som vi men vi lär göra ett nytt försök framöver.

Efter detta mötte vi upp farmor E och gick på Röhsska museet där de har design och inredning. Idag fanns det bland annat en utställning om Kina.. en om fallosymboler (what!) .. en tredje om silverföremål.. sen på entreplan fanns en modern utsällning om kläder som alla gick i mörka kulörer. Inget man kanske har när man handlar på ICA.. blir lite överdrivet då.. men visst.. på någon tillställning skulle det säkert vara helkul att få slinka i någon av kreationerna. Inte minst brudklänningen med påsydda svarta rosor och tillhörande svart lång slöja och dito handbukett.  :  )


Utsikt från en av cacheplatserna vi besökte.


Fönster på fasaden till Röhsska museet.


Plansch om klädutställningen.


Textilhantverken från en vy.


Samma utställning fast lite snett från höger.


Innanför entren fann man ett flertal tavlor över utsnidade träsnoppar.
Snuskos tycker jag och farmor E.


Efter museet fikade vi tre sedan tog vi farväl av farmor och vi tog spårvagnen hem. Ut med Flurr därefter hasta iväg fotledes till S bror G med fru I. De hade bjudit över oss på Tacomiddag.. mums. Efter middagen blev det mer fika och prat i soffan. Hem på sena kvällen.. ut med mr F igen och raka spåret till biktbåset här. En tanke slog mig nu innan jag satte ner baken på skrivbordsstolen.. - Det är tusan inte enkelt att vara vuxen
. Punkt.

Godnatt och på återhörande / Christine



Lägger ner matten

Idag är en tung dag då jag efter mycket funderande fram och åter nu har bestämt mig för att hoppa av matteutbildningen. Ni som innan tagit del av mitt minimala intresse och den svårighet jag har i att överhuvudtaget förstå vad jag håller på med.. ni blir nog inte förvånade över mitt beslut.

Det här en stor besvikels för mig. Även om jag inte är intresserad för fem öre så hade jag iaf hoppats på att det inte skulle varit så jäkla svårt som jag nu upplevde att det var. Men jag skäms inte längre för att säga att jag har svårt för matten.. för det har jag uppenbarligen. Ingen mening med att ljuga eller hymla om det.

Men min brist på kunskap om Räta linjens ekvation, Linjära funktioner, Sannolikhetslära, Algebra och icke-linjära modeller, Geometri och Statistik försvinner i alla goda egenskaper och bra sidor jag faktiskt har. Men visst.. jag kommer nog fundera de närmsta dagarna på om mitt val verkligen var det bästa.

Jag hade möte med en handläggare på ABF imorse. Kvinnan är min kontakt där och hon jobbar med arbetssökande som kan behöva lite extra hjälp i jakten på nytt jobb. Nu tillhör jag den avdelningen pga min reumatism och inte pga min okunskap i matte.. måste kanske klargöra det. :  )

Hon var en väldans go kvinna som jag fick bra känsla för. Jag berättade om mitt beslut att bryta mattekursen.. min kommande vistidsanställning på Åhléns och min ansökan till KY-utbildningen. Hon ansåg att jag har läget under kontroll för den närmsta tiden.. och vi skall därför höras av i januari för att uppdatera hur min situation ser ut då. Menar om jag kommit in på utbildningen eller ska inrikta mig på att söka jobb istället.

Läste på Aftonbladets hemsida idag om att mejeriet Boxholm har fått anmärkningar på hur de sköter Hälsonormerna som finns. Aja baja... En inspektör hittade nämligen avföring från råtta eller mus inne i deras lokaler.. inte bra! Det trista i denna råttsång är att mejeriet gör jäkligt god ost.. tex Boxholms Carolinerost, Kryddost och Borgmästarost.

Den sistnämnda köpte vi hem i förra veckan då barnen var här. Äldsta tösen E blev som galen i den.. inte av den utan hon älskade den som en ostälskare ibland kan göra. Jag kan inte för mitt liv berätta denna trista råtthistoria för henne för då lär hon aldrig vilja stoppa en bit ost i munnen igen.. iaf inte gjord med det märket. Och jag som var sugen på att åka iväg till ICA idag och köpa en bit till så att det fanns till frukosten imorn bitti. Hmmm.. Vad ska jag nu hitta på? Jag som förätit mig på lagrad Gréve och Prästost de senaste veckorna. Vilka problem.  : )


Nu ska jag skicka iväg mailet till fröken så det blir gjort. Sen ska jag ta fram dammsugaren och göra lite fint här hemma. Hoppas ni får en fin helg när den börjar. Blir det kallt ute.. glöm då inte att ta på mössa.. vantar och mormors gamla mamelucker.

På återhörande / Christine



Jobbschemat har anlänt

Idag vaknade jag tidigt som tusan då S skulle iväg till Oslo över dagen tillsammans med några kollegor. Flurr och jag låg kvar i sängen för varför ska man kliva upp 5:50 om man inte behöver.

Jag pillar med min ansökan till Mölnlycke Akademien som skall vara hos dom senast 15/11.. jag kladdar.. S rättar med den mognar och erfarenhet han har.  :  )

Jag har sprungit till brevlådan flera gånger om dagen i säkert tre veckor för att se om ett kuvert från Åhléns kommit. Idag låg det då där.. vitt med vattenstämplat datum och mitt namn skrivet på det. Jippiiiii!!!!  Nu hade äntligen schemat för de veckor jag ska jobba hos dom kommit. Jag hade ingen aning om hur många dagar det skulle bli.. eller vilka tider heller.

Det ser iaf ok ut och innehåller tre kvällar till kl 22:05.. fredag.. söndag.. måndag innan julafton. Hur fanken ska jag hålla mig vaken så sent. Jag som somnar i soffan vid halv åtta nu när höstmörkret lagt sig utanför. Jag får lagra upp Red-Bull så det räcker i alla veckorna. För nu jäklars ska det jobbas av.. jag ska göra dom häpna över hur mycket en halvgammal tant orkar med.

Jag postade sedan en bekräftelse tillbaka till dom om att jag mottagit brevet och godkänner tiderna jag fått. Jag smet också in i Pressbyrån och köpte mig min första Lussekatt för i år. Ska bli intressant att se hur deras Losercat smakar (jag och V kom på det namnet härom dagen). Så nu ska jag göra mig en kopp kaffe och värma upp katten i micron. Hoppas ni haft en bra torsdag så här långt.

Kram och på återhörande / Christine



Solig onsdag

Idag är det plugg som gäller för hela slanten.. vare sig jag vill eller ej. För ska jag få iaf 1 rätt på provet så måste jag snappa upp det jag måste veta.. hur nu det ska gå till.. för att sedan kunna glänsa för fröken med mina nya färdigheter.

Så nu är det frukost och sedan ska jag stirra ner i den däringa otäcka boken tills ögonen blir fyrkantiga.. kvadratiska skulle jag kanske kunna säga också. Och kisar jag med ögonen blir de förmodligen rektangulära i formen.. nåja.. jag skulle kunna fnura på detta tills natten är här.. allt för att slipa göra det jag måste göra.  :  )

Hoppas att ni får en fin dag med jobb och annat ni sysselsätter er med. Kanske fyller jag på här lite senare om det händer något som är värt att skriva om.

På återhörande / Christine




Dimmig tisdag

Från att jag vaknade imorse har dimman legat tät över stan. Det blir så trist utomhus att jag mest varit inne idag förutom Flurrs morgonpromenad då. Fördelen med detta väder är iofs att temperaturen stigit något mot hur det varit de senaste dagarna.

Då det första matteprovet är om 6 dagar.. borde jag ha pluggat betydligt mer än jag gjort. Fy skäms på mig. Men jag har tydliga problem med att uppskatta räknesätten jag försöker lära mig. Min aviga inställning till detta och den ständiga frågan -Vad ska detta vara bra för? ligger alltjämt över mig. Dåligt samvete får jag samtidigt som jag inte orkar speeda upp tempot. Jäkligt dumt då jag bara har mig själv att skylla sen om jag kör på testen.

Ikväll är jag och Flurr själva hemma då S är iväg med sina kollegor på Kick-Off. Planen är att de ska ha en trevlig stund tillsammans långt bort från alla tangentbord och möten.. prova geocaching för de som inte testat det innan.. lära sig drinkrecept att bruka när värmen kommit tillbaka.. yoga skulle de också hinna med och sedan avrunda dagen med god mat och dryck. Låter som de kan få det riktig bra där på hälsostället i Varberg. Kanske får de sova i Hästens inatt.  :  )

Blir
det för ensamt ikväll får jag väl krama om hunden.. och det är inte fel det heller. Nu ska jag ta ut mr F på en luftning innan jag ska ställa mig vid spisen för att steka upp några skivor Halloumi. Hoppas ni haft bättre väder uppe i Stockholm och att dagen varit bra.

På återhörande / Christine

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0